Två sorters människor

Sveriges bästa krönikör Ronnie Sandahl skrev en gång att det finns två sorters människor; de som fäller bak flygplansstolen och skålar när apatiska flyktingbarn utvisas och de som inte gör det. Han generaliserade och det är ju helt underbart att göra.

Under min senaste resa har jag lärt mig att det finns två sorters människor till. Det är de som målar upp Thailand som paradiset på jorden och bokar nästa resa dit redan innan de har hunnit åka på den första. Det är de som slår dövörat till när man säger något negativt om landet och det är dem som tittar konstigt och aningen nedvärderande på alla vi som faktiskt inte vill köpa ett hus i det långa landet i sydostasien. Har ni inga pengar eller?
     Och alla dessa människor som gjorde Phuket till en svensk koloni och vägrar lämna tillbaka det kan man dela in i två grupper; de rika och de korkade. Hoppsan, det kan tyckas vara en och samma sak.

Jag frågar mig, vad är det ni inte ser? Ser ni inte skiten? Ser ni inte att utanför er lilla oas av hus som är byggt av västerlänningar, för västerlänningar, finns där bara skit? Smutsigt, illaluktande, miljöförstörande skit. Skjul och plaststolar, billiga kläder och billiga kvinnor. Det är inte det thailändska folkets fel, det är vi i väst som fortfarande inte slutat kolonialisera. Det handlar om en utsugning av länder som vi i väst ägnat oss åt i århundraden. När ska vi sluta?

Mannen framför mig fällde bak flygplansstolen på det förvånansvärt trånga planet och jag ville skrika högt och berätta om skiten som finns utanför poolen i hans prunkande trädgård som sköts av thailändska trädgårdsarbetare men jag vet att han aldrig skulle bry sig.

Det finns två sorters människor; de som är rika, korkade, kolonisatörer som fäller bak flygplansstolen. Och vi som inte gör det. Vi borde vara fler.